Psykologen Selma Roslund berättar om drivkraften bakom hennes arbete, vanliga missförstånd kring diagnosen ADHD och hur viktigt förståelse är för förändring.

Sunda sömnrutiner, rörelsemönster och matvanor är viktiga grundpelare i vardagen. Men det är lättare sagt än gjort att äta och dricka som man vill och mår bra av. Det här verktyget kan användas oavsett målbild och är för dina patienter som vill genomföra och upprätthålla en förändring kopplat till mat- och dryckesvanor.

Referat från Takedas satellitsymposium "ADHD genom livet - ett hållbart liv för alla" som hölls under Svenska Psykiatriska Föreningen kongress 2024.

Svenska kvinnor får sin ADHD-diagnos i genomsnitt fyra år senare än svenska män trots att kvinnorna sökt hjälp inom psykiatrivården i större utsträckning än männen. Läs om den svenska studien Time after time och en intervju med Helena Kopp Kallner.

Professor David Nutt menar att det finns en besatthet hos reglerande myndigheter om att dopamin är ett problem när det kommer till behandling av drogmissbruk, när det faktiskt är lösningen för många. Läs intervjun med David Nutt.

Det kan vara klurigt att förklara hur tiden och klockan hänger ihop för ett barn. Att förstå sig på tiden handlar ju faktiskt om mycket mer än att lära sig olika klockslag och tidpunkter. Här får du hjälp att visualisera tiden för att göra det lite mer konkret.

Är depression en varningssignal för ADHD? Den frågan togs upp av professor Anita Thapar, Storbritannien, under 9th World Congress våren 2023.

När barn som använder ADHD-medicin går över till vuxenpsykiatrisk vård minskar användningen av ADHD-medicin. Detta kan spegla att behovet av kontinuitet i vården för denna patientgrupp inte är tillgodosett.

Skolmiljön är en central pusselbit för att barn och ungdomar med NPF fullt ut ska kunna utveckla sina styrkor. Det i sin tur kräver en god samverkan mellan vården och skolan.