Takeda är ett ledande globalt läkemedelsföretag där ett av våra viktigaste forsknings- och utvecklingsområden är det neuropsykiatriska området med fokus på ADHD. ADHD är en diagnos som har stor samsjuklighet med andra psykiatriska sjukdomar samt kännetecknas av stora ouppfyllda vård- och livsbehov. Behandling av denna patientgrupp är därför angelägen både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv.

Takeda arbetar för en ökad kunskap och förståelse för ADHD. Vårt arbete utgår alltid från patienternas behov, eftersom det i slutändan är deras hälsa och livskvalitet som räknas. Vår vision är att alla med ADHD oavsett ålder, kön, etnicitet eller var man bor i landet ska få tillgång en tidig och likvärdig diagnos, individuellt anpassad behandling och en sammanhållen vårdkedja.

Läkemedel är endast en del av behandlingen för denna patientgrupp. Takedas arbete att tillhandahålla innovativa läkemedel som gör skillnad för barn, ungdomar och vuxna med ADHD, går därför hand i hand med att utveckla lösningar som förenklar livet och stödjer de som drabbats genom hela vårdförloppet, med eller utan läkemedel.

Takedas samarbeten

Takedas ambition är att arbeta brett med viktiga intressenter på ADHD-området. Det inkluderar såväl samarbete med patienter och patientföreträdare för att bättre förstå patientens behov som samverkan med hälso- och sjukvården samt beslutsfattare för att öka kunskapen och kompetensen kring ADHD. Centralt i detta arbete är också våra partnerskap med akademin för att medverka till att patienter får ta del av fortsatta vetenskapliga framsteg och medicinska innovationer på ADHD-området.

I detta helhetsarbete ingår också att motarbeta missbruk och eventuell felanvändning av ADHD-läkemedel.

Alla ska få rätt ADHD-vård

Henrik Larsson är professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD. Hans forskargrupp har i ett stort antal studier använt information från det svenska tvillingregistret för att undersöka betydelsen av genetiska och miljömässiga riskfaktorer för ADHD.

Forskning – Samarbete med Takeda

Vad kan forskningen bidra till? Professor Henrik Larsson berättar om två stora studier de gjort i samarbete med Takeda om bland annat arbetsliv och ADHD. Han avslöjar också vad hans forskargrupp har för forskningsplaner framöver.

Om ADHD – Introduktion

Henrik Larsson förklarar vad syftet är med epidemiologisk forskning om ADHD och ger en introduktion om prevalens och könsskillnader.

Orsaker till ADHD – Arv och/eller miljö

Vilka faktorer kan bidra till att en person har ADHD? Hur stor del är arv respektive miljöfaktorer? Professor Henrik Larsson förklarar vad senaste forskningen visat kring orsakssamband till ADHD.

Konsekvenser av ADHD – Samsjuklighet

Epidemiologisk forskning har visat fyra viktiga fynd om samsjuklighet och konsekvenser av ADHD. Professor Henrik Larsson berättar vilka de fyra stora fynden är.

ADHD-studier på gång – Identifiera riskgrupper

Långsiktiga insatser behövs för att förhindra samsjuklighet hos unga med ADHD. Psykisk och fysisk samsjuklighet riskerar att öka över tid hos unga med ADHD, vilket kan leda till en mer omfattande problematik om lämpliga insatser dröjer eller helt uteblir.

Långsiktiga insatser för att förhindra samsjuklighet hos unga med ADHD behövs

Psykisk och somatisk samsjuklighet riskerar att öka över tid hos unga med ADHD, vilket kan leda till en omfattande problematik om lämpliga insatser dröjer eller uteblir.

En registerstudie från Karolinska Institutet har följt nära en halv miljon ungdomar i Sverige och jämfört typen av vårdkontakter och kostnaderna för dessa hos de med ADHD jämfört med de som inte har ADHD.

Man fann att unga med ADHD hade fler sjukhusinläggningar, fler besök i öppenvården och att de förskrevs mer läkemedel utöver ADHD­ behandlingen. Skillnaden höll i sig eller ökade under de tidiga vuxenåren. Kostnaderna för slutenvård orsakades främst av missbruk och skador som till exempel trafikolyckor. Författarna lyfter behovet av stöd i övergången från barn till vuxenvård för dessa patienter.

Huvudförfattaren Ebba Du Rietz ger en kort översikt av studieresultaten.

Livskvalitet kan försämras

Sjukvården ställs inför stora utmaningar för att kunna hjälpa vuxna personer med nydiagnostiserad ADHD. Både livskvalitet och psykisk hälsa kan påverkas negativt av att ha ADHD-diagnos.

Ahnemark et al (2018) konstaterade att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet. Ångest och depression var absolut vanligast. Låga indexpoäng på livskvalitetinstrumentet EQ-5D var relaterade med höga poäng på självskattningsformuläret MADRS-S tillsammans med flera andra psykiatriska störningar. Resultaten visar att personer med nydiagnostiserad ADHD upplever en försämrad livskvalitet vilket kan förvärras av ångest och depression. Dessa patienter kan behöva särskild vård och extra resurser från sjukvården.1

Här finns studien i dess helhet